Boken fortskrider genom fyra breda forskningsdesigner: observera beteende, ställa frågor, springa experiment och skapa masssamarbete. Vart och ett av dessa tillvägagångssätt kräver ett annat förhållande mellan forskare och deltagare, och varje låter oss lära oss olika saker. Det är, om vi frågar folkfrågor, kan vi lära oss saker som vi inte kunde lära oss bara genom att observera beteende. På samma sätt kan vi, om vi kör experiment, lära oss saker som inte var möjliga bara genom att observera beteende och ställa frågor. Slutligen kan vi, om vi samarbetar med deltagare, lära oss saker som vi inte kunde lära oss genom att observera dem, ställa frågor till dem eller registrera dem i experiment. Dessa fyra tillvägagångssätt användes alla i någon form för 50 år sedan, och jag är övertygad om att de alla fortfarande kommer att användas i någon form av 50 år från nu. Efter att ha tillagt ett kapitel till varje tillvägagångssätt, inklusive de etiska frågorna som uppkommer av det här tillvägagångssättet, ägnar jag mig åt ett fullständigt kapitel till etik. Som beskrivs i förordet kommer jag att hålla huvudtexten i kapitlen så ren som möjligt, och varje kapitel kommer att sluta med en sektion som heter "Vad ska du läsa nästa" som innehåller viktig bibliografisk information och tips till mer detaljerad material.
Se vidare i kapitel 2 ("Observationsbeteende"), beskriver jag vad och hur forskare kan lära av att observera människors beteende. I synnerhet fokuserar jag på stora datakällor skapade av företag och regeringar. Att beskriva 10 gemensamma egenskaper hos de stora datakällorna och hur dessa påverkar forskarnas möjligheter att använda dessa datakällor för forskning. Sedan ska jag illustrera tre forskningsstrategier som kan användas för att framgångsrikt lära av stora datakällor.
I kapitel 3 ("Fråga frågor") börjar jag visa vilka forskare som kan lära mig genom att flytta bortom tidigare stora data. I synnerhet visar jag att genom att ställa frågor till människor kan forskare lära sig saker som de inte enkelt kan lära sig genom att bara observera beteende. För att organisera de möjligheter som skapas av den digitala tidsåldern, ska jag granska det traditionella totala undersökningsfelramverket. Sedan ska jag visa hur den digitala tiden möjliggör nya metoder för både provtagning och intervju. Slutligen beskriver jag två strategier för att kombinera undersökningsdata och stora datakällor.
I kapitel 4 ("Löpande experiment") börjar jag med att visa vilka forskare som kan lära sig när de rör sig bortom att observera beteende och ställa undersökningsfrågor. I synnerhet ska jag visa hur randomiserade kontrollerade experiment - där forskaren ingriper i världen på ett mycket specifikt sätt - gör det möjligt för forskare att lära sig om orsakssamband. Jag ska jämföra de typer av experiment som vi tidigare kunde göra med de slag som vi kan göra nu. Med den bakgrunden ska jag beskriva de avvägningar som är inblandade i huvudstrategierna för att genomföra digitala experiment. Slutligen slutar jag med några designråd om hur du kan utnyttja kraften i digitala experiment, och jag beskriver några av de ansvarsområden som följer med den kraften.
I kapitel 5 ("Skapa masssamarbete") ska jag visa hur forskare kan skapa masssamarbeten - som folkmängd och medborgarvetenskap - för att göra social forskning. Genom att beskriva framgångsrika masssamarbetsprojekt och genom att ge några viktiga organisationsprinciper hoppas jag kunna övertyga dig om två saker: För det första kan masssamarbetet utnyttjas för social forskning och för det andra att forskare som använder masssamarbete kommer att kunna lösa problem som tidigare tycktes vara omöjligt.
I kapitel 6 ("Etik") argumenterar jag för att forskare snabbt ökar makt över deltagare och att dessa möjligheter förändras snabbare än våra normer, regler och lagar. Denna kombination av ökande kraft och brist på överenskommelse om hur denna kraft ska användas, lämnar välmenande forskare i en svår situation. För att ta itu med detta problem argumenterar jag för att forskare ska anta en principbaserad strategi. Det vill säga, forskare bör utvärdera sin forskning genom befintliga regler - som jag ska ta som givna - och genom mer allmänna etiska principer. Jag ska beskriva fyra etablerade principer och två etiska ramar som kan hjälpa till att leda forskarnas beslut. Slutligen ska jag förklara vissa specifika etiska utmaningar som jag förväntar mig att forskare kommer att konfrontera i framtiden, och jag kommer att erbjuda praktiska tips för att arbeta i ett område med ouppbyggd etik.
Slutligen ska jag i kapitel 7 ("Framtiden") granska de teman som går igenom boken och sedan använda dem för att spekulera om teman som kommer att vara viktiga i framtiden.
Social forskning i den digitala tidsåldern kommer att kombinera det vi har gjort tidigare med de mycket olika möjligheterna i framtiden. Således kommer social forskning att formas av både socialforskare och datavetenskapare. Varje grupp har något att bidra, och var och en har något att lära sig.